Tack och hej till moppen
Som femtonåring hade jag en Puch Dakota. Ramen var knallblå och samma färg hade avgaserna som ymnigt knattrade ut genom effektböjen. Jag sålde den som sjuttonåring och åkte buss till gymnasiet. Lika bra det. För ärligt talat är det dags att säga tack och hej till den rykande, brölande bensinmopeden med sin uråldriga tvåtaktsmotor. Om stadsluften generellt är skadlig för lungorna utan att det luktar, hur mycket mer cancerframkallande är då oset efter en moppe som gör luften mättad av oförbrända kolväten?
Nu när elcyklarna är på stark frammarsch finns det ett miljösnällt och snålt alternativ för den som inte orkar trampa på i uppförsbackarna. En konkret lösning vore att endast elektriskt och manuellt drivna fordon fick köra på cykelbanorna, och att tvåtaktsfordon bannlyses innanför stadens så kallade miljözon.
Detta skulle troligen snabbt styra om många tonårsföräldrarnas inköp till eldrivna tvåhjulingar eller varför inte ett busskort.
Trackbackar