Den här veckan slänger vi lite mindre

Den här veckan, 21 – 29 november, pågår kampanjen Europa slänger mindre. Ett EU-drivet initiativ som gått mig helt förbi trots läsning av dussintals miljöbloggar. Tanken är att medborgare, företag och kommuner ska minska den totala mängden avfall genom olika aktiviteter. I Sverige kan vi tydligen luta oss tillbaka något för att vi är så himla duktiga på sopsortering. Hela 97 procent av hushållens avfall återvinns eller bränns upp enligt den officiella statistiken. Att totala mängden ökat med 5 procent per år fram till 2007 är dock knappast något att slå sig för bröstet med. Dessutom är återvinning sistahandsalternativet i de tre ”R”:en för hållbar avfallshantering: reduce, reuse, recycle.

Därför är det glädjande att det har producerats flera fina kampanjsajter som nu tar fasta på att minska avfallet, alltså förstahandsvalet reduce. Förhoppningsvis kommer de medborgarna till kännedom på något sätt. Studerade dem själv en liten stund och fick med mig en del nya tips att ta till hjälp för att nå Sub-7-målet.

Sopor.nu har en bra checklista medan Naturvårdsverkets checklista missar en del självklara poänger. (Undrar varför de är olika eftersom verket också är en av intressenterna bakom sopor.nu):

• köp färre saker (och tänk efter innan du köper: behöver jag verkligen detta?)
• lämna dina gamla hela saker till second hand eller sälj på Internet och köp själv därifrån (eller varför inte Freecycla?)
• köp saker som håller länge
• reparera saker som gått sönder
• använd plastkassen flera gånger eller ta med egen tygpåse till affären
• drick kranvatten istället för vatten på flaska eller burk
• planera matinköpen väl så allt hinner tillagas innan det blir gammalt
• lär dig laga god mat på rester, tips finns på Tasteline (och säkert en miljon andra matsajter och dito bloggar)
• ge upplevelsepresenter istället för vanliga paket
• beräkna hur mycket färg som går åt om du ska måla (ja det är en god idé annars kan det hända att man kör torrt efter halva väggen)

På den här listan kan jag bocka av varje punkt utom det där med att köpa begagnat, vilket kvarstår som en förbättringspotential. Tipset att planera matinköpen är tveeggat. Storhandling leder lätt till storförpackningar som används till hälften och sen står och ruttnar. Och att laga mat av rester är ett sådant där typiskt negativt formulerat miljöråd som retar mig rejält, precis som så kallad klimatbantning. För vem vill egentligen äta rester? Inte jag i alla fall, jag föredrar att äta mat.

Här är några alternativa råd för att minimera avfallet från mat för en stadsbo. (Har du eget lantbruk stämmer inte nedanstående helt.)

• Handla och lagra större mängder endast av torra basvaror såsom mjöl, gryn, pasta, bönor, och baskonserver såsom tomater. Sådant som kan användas till ”allt”.
• Bär och svamp, vilt, halva lamm och dylikt kan väl få fylla frysen men stoppa bara in sådant som du tänkt ta ut igen inom överskådlig tid. Frys in i lagom förpackningsstorlek för en middag.
• Fyll på veckovis av basgrönsaker som rotfrukter, lök, citron och annat som du använder regelbundet, liksom mejerivaror som du använder dagligen.
• Allt annat köps enbart när behov uppstår, i små förpackningar, så kallat pull-flöde. Varför? Den stora flaskan japansk steksås är alltid dyrare i kronor räknat än den lilla och det lägre literpriset är helt fiktivt när man måste hälla ut hälften som möglat. Skriv upp på inköpslistan först när du tar det sista ur förpackningen.
• Laga som grundregel högst så många portioner som bergsäkert kommer att ätas upp inom de närmsta dagarna. Låt aldrig frysen bli ett slutförvar, varje portionsburk som aldrig äts drar kilowattimmar helt i onödan.
• Laga i första hand med sådana råvaror som du redan har hemma. Kokbokens råvaruindex kan vara till bra hjälp eller googla helt enkelt ”+vad-som-helst +recept”. För riktiga matnördar rekommenderas ”The Flavor Bible” (av Page och Dornenburg) eller något liknande.
• När du känner för att laga lite mer, välj gärna mat som kan bli bas i nya rätter. Att stek plus potatis blir pytt-i-panna är väl klassiskt, här är några till: kokt pasta –> pastasallad eller pastagratäng. Pastasås –> lasagne eller chili med bönor. Stuvningar och röror –> crèpes (särskilt ihop med mjölkpaket som just passerat bäst före). Skurna salladsgrönsaker –> taco eller fyllda pitabröd.

Med denna metod kan man minimera svinnet av mat utan att behöva ta till överdriven planering. Handlar man dessutom i lösvikt kan man även minimera mängden förpackningar.

De förpackningar som ändå blir kvar måste man förstås som god medborgare sortera upp och lämna till återvinning. Här finns en hel del fällor att se upp för som var nya för mig. Allt enligt sopor.nu. Vad sägs om det här:

• ”I vanliga soppåsen ska du även slänga sådan plast och kartong som inte är förpackningar, till exempel CD-skivor och diskborstar.”
  Egendomligt. Plast är väl plast? Är det möjligen så att sopbolagens uppdrag bara omfattar förpackningar som man får betalt för?
• ”Omslagspapper och presentpapper läggs bland pappersförpackningar. ”
  Alltså inte bland tidningarna. Något att tänka på till jul.
• ”För att glasförpackningar ska kunna återvinnas får de inte blandas med andra föremål. Dricksglas, keramik, porslin och liknande ska alltså inte lämnas i återvinningsbehållaren för glas.”
  Keramik och porslin förstår man lätt varför de hör hemma någon annan stans. Men dricksglas som slås sönder då och då? Återigen misstänker jag ekonomiska motiv bakom detta råd.

Nog sagt om skräp för denna gång. Vill du roa dig lite på sopornas bekostnad rekommenderas ett försök att varva Sopspelet.