Miljöbanta? Aldrig i livet.
Bantning och självrannsakan omhuldas av somliga miljömedvetna intresseorganisationer. Tidigare i höstas var det Naturskyddsföreningen som kom dragandes med klimatbantning och senast kom Föreningen Medveten Konsumtion med upplysningen att att vi alla bör miljöbanta. De säger att varje svensk förbrukar i genomsnitt tre gånger så mycket resurser som jorden kan tåla, och vi bör därför dra ner vår konsumtion till en tredjedel av dagens. Detta ska uppnås genom att vi alla drar ner på att resa, handla, äta, duscha, värma oss och använda elektriska apparater, med mera.
Fakta stämmer säkert. Vårt sammanlagda så kallade ekologiska fotavtryck är tveklöst för stort. Sättet som det presenteras på är däremot heltokigt. De bistra uppmaningarna till självrannsakan, späkning och offer motiverar möjligtvis en liten skara miljövänner med självuppoffrande personlighet. De flesta av oss uppfattar den här sortens kommunikation som starkt negativ och den får oss att slå ifrån oss det som sägs utan att vilja förändra något. Tvärtom tror jag att en del väljer att trotsigt hålla fast vid sina vanor när de känner sig ifrågasatta som personer. Jämför med övervikt. Finns det någon som tror att det är effektivt att basunera ut att ”ni är genomsnittligt för feta och borde banta bort en tredjedel omgående” ?
Sen finns det människor som har en liten miljöbelastning av rent ekonomiska skäl. De har helt enkelt inte råd att överkonsumera och slösa. Uppmaningen till miljöbantning är en respektlös känga åt dem som knappast valt sin uppoffring själva. (Av ungefär samma skäl är jag tveksam till arrangemang som ”En köpfri dag”)
Det behövs ett rejält omtag i kommunikationen, så att den tar fasta på alla positiva effekter av en miljövänligare livsstil. Att vara miljövänlig behöver inte vara ett självändamål utan kan bli en följd av att man satsar på sin hälsa och personliga utveckling. Hur många tycker egentligen det är kul att medvetet slösa?
Här är några av alla goda anledningar:
- Man förbättrar vanligtvis sin hälsa genom att äta sundare, vilket också minskar miljöbelastningen. Sedan tusentals år har det varit känt att mer grönt gör oss piggare och friskare. Det ser man nästan på färgprakten.
- Det är stressande att omges med en massa prylar som man egentligen kan klara sig utan. Många kan intyga hur mycket lugnare och gladare de blir efter att ha rensat ut och slutat köpa på impuls. Och så mycket livstid man frigör genom minskat underhåll av saker, tid som man kan lägga på det man helst vill eller bara på att ta det lugnt och njuta av livet. Det finns många exempel på de länkade bloggarna här till höger.
- Miljövänliga val sparar ofta pengar även på kort sikt. Det är bra om man använder de sparade pengarna på ett miljösmart sätt, till exempel på tjänster och upplevelser. Att gå till frisören lite oftare, att unna sig massage, att jobba lite mindre.
- Det finns gott om trevliga kombinationseffekter. Exempelvis så kan man få tillräckligt med motion genom att cykla till jobbet eller skolan. Motion som man annars får lägga extra tid på, eller som kanske aldrig blir av med sämre hälsa som följd. När man promenerar eller åker kollektivt är det mycket större sannolikhet att man träffar trevliga människor, än om man sitter och kör ensam i sin bil.
- En del stimuleras av att skaffa sig mer kunskap om hur saker och ting egentligen funkar. När man studerar miljöpåverkan lär man sig automatiskt en hel massa annat.
Så låt oss placera miljöbantningen i det runda arkivet och satsa på miljönjutningen istället!
Bra inlägg!
Det finns inga qickfix, inte med miljön heller. Man måte tänka och ta ställning, gärna små steg i förändring så når man långt!
Tack! TÄNKA är verkligen ett nyckelord! Och förändring i små steg är vad som skapar stora resultat. Vi bör minnas Moder Theresas ord:
”Det finns inga stora handlingar. Bara små handlingar utförda med stor kärlek.”
Tyvärr verkar klimatbantning vara ett riktigt favoritord för journalister. När jag pratade med Metro inför dagens lilla artikel så försökte jag svänga henne bort från ordet och säga att jag inte kallar mitt experiment för klimatbantning, men hon var helt såld på uttrycket och kunde inte se nån annan kul vinkling alls, tyvärr.
Suck. Antagligen säljer bantningen bra med annonser. Läsarna känner sig harmsna och kränkta och tröstköper lite extra av bara farten.
Man kan ju också tänka på att det som säljer dvs i dett fall bantning kommer att fortsätta leda oss in i onda spiraler. Jag menar tidningar vars enda syfte är att berika ägarna gör marknads analyser på vad som säljer mest för det ger mest annonser. Ledningen för dessa tidningar har bonus på vad som säljer och höga upplage siffror som dom kan använda för att övertyga annons köparna. Annons säljarna får bonus på hur mycket dom säljer. Dom som jobbar på tidningen eller frilansarna som dom i detta fallet säkert är får betalt för ”säljande artiklar”. Fokuset på ekvationen är hela tiden timing och korta pengar och allt beror på att vi är dumma nog att köpa skiten.
En av de tidningar som går emot strömmen är också en gratis tidning den heter TILLIT och har bara positiva nyheter / reportage….
Intressant reflektion, Stefan. Bantning som företeelse säljer uppenbarligen. Ett tacksamt ämne som i princip aldrig tar slut. De som fört fram klimat-/miljöbantning hittills har väl knappast något vinstsyfte (bägge är ideella föreningar) men däremot söker de förstås uppmärksamhet på budskapsmarknaden.
Tillit finns på http://www.tillit.info och är verkligen en spännande skapelse av eldsjälen Mikael Engström. Tydligen finns också en koppling till savetheplanet.ax som är en mycket intressant miljösajt.
Hej Ivan.
Apropå din kommentar av vårt blogg-inlägg om att minska konsumtionen, så håller jag med dig om att folk troligen tycker det känns ännu jobbigare om det får såna fakta i famnen. Och den typ av tips och budskap du visar i det här inlägget behövs givetvis också.
Det vi ville med vårt inlägg (http://www.medvetenkonsumtion.blogspot.com/) var att visa upp var verkligheten är någonstans. Visst behöver folk morötter och pepp för att börja agera, absolut, men ibland måste man också få se sanningen rakt av. Vi kan säga att det nog är jobbigt för de flesta med stora förändringar, men samtidigt står naturens förutsättningar och krav på oss som människor kvar oförändrade. Förbrukar vi tre gånger mer än vad jorden tål så gör vi det.
Visst kan teknik lösa många problem, men då pratar vi om 10-20 år framåt i tiden. En minskad konsumtion ger samma effekt, fast redan inom ett år eller två.
Vi på föreningen Medveten Konsumtion tror både på en minskad konsumtion och en kraftigt teknisk utveckling inom vissa prioriterade områden. Både och behövs.
Och vi vad gäller kommunikation så tror vi också i första hand på att hitta positiva budskap, men samtidigt visar forskning tyvärr att negativa kommunkation har störst effekt vad gäller att verkligen förändra. Så man ska nog itne vara rädd för lite av varje. Den positiva kommunikation som du beskriver i ditt blogg-inlägg är den som dominerar nu. Det poppar upp nya bloggar varje dag med roliga och uppmuntrande tips om vad man kan göra. Det är bra, men leder samtidigt till känslan av att det fortfarande inte är för miljön i sig vi ska förändra vår livsstil, utan av andra anledningar, vi behöver positiva sideffekter för att vilja rädda miljön. Och det kan jag ibland tycka är fel.
Att vi räddar miljön och därmed själva överlever, är inte det i sig en ganska positiv effekt? Jag tror den stora förändringen kommer först när folk agerar mer miljövänligt just för att de förstår att vårt biologiska system kollapsar annars. Så länge vi enbart agerar miljövänligt för att vi på köpet sparar pengar, får bättre hälsa osv så bygger miljövänligheten på en skör grund som snabbt kan förändras när ekonomin blir bättre eller man är trött på att ta hand om sin hälsa.
Som sagt, vi tror på flera olika vägar samtidigt, positiva och negativa budskap i en bra blandning. Gärna mer positiva än negativa, men man får inte heller vara rädd för att ibland visa sanningen precis så kompromisslös som den är.
Johan, tack för ett utförligt svar.
Återigen jag håller med er beträffande fakta. Tveklöst förbrukar vi idag för mycket resurser.
Men fakta bör förmedlas med neutrala, objektiva ord. Bantning är inte ett sådant ord.
Jag instämmer helt i att, oavsett andra fördelar för hälsa och plånbok, så har naturen och dess bevarande ett egenvärde. Men även detta kan uttryckas i positiva termer precis som du gör i ditt svar. Dessutom vill jag gärna ta upp aspekten samhörighet: många av oss känner innerst inne, när vi tar oss tid att stanna upp, en djup samhörighet med naturen och andra varelser. Denna samhörighet stärks av miljövänligt handlande. Detta är en mycket positiv sida av miljövård som anknyter till inre utveckling och andlighet.
Med positiva budskap visar vi att alla kan göra något för att skapa en bättre framtid.
Brittiska The Times skriver om aktuell psykologisk/sociologisk forskning kring hur man förmedlar miljöbudskap.
Om man ska tro artikeln så fungerar skrämskott dåligt. En del vaknar upp, men andra gräver ner huvudet i sanden. Man tillbakavisar även att argumentera utifrån plånbokseffekterna, många vill inte uppfatta sig som gnetiga och penningfokuserade. Betydligt bättre fungerar enligt artikeln:
- normförskjutning, att göra miljösmart beteende till den upplevda normen och marginalisera miljöstörande beteende
- jämföra med andra, t ex redovisa hushållets elförbrukning jämfört med den genomsnittliga på varje elräkning
- knyta an budskapet till hur människor faktiskt ser på sig själva idag