Det jäser runtom i landet: mer om tillväxt

Det här inlägget handlar om två branscher, en som växer och en som inte gör det. Det vill säga, svensk sprit och svenska bilar. Det finns framtidsmöjligheter i bägge. Innan jag går vidare, kommer dock en ”disclaimer”:  jag uppmuntrar ingen att nyttja spritdrycker, eftersom en överkonsumtion har mycket välkända och mycket tragiska effekter. Det har förstås missbruk av bilar också, fast på ett annat sätt.

Trollhättan är just nu i chock efter beskedet att Saab Automobile ska avvecklas. Jag känner stor medkänsla med alla de som satt sin tilltro till en lösning i sista stund och kastats mellan hopp och förtvivlan, och som nu får bära följderna personligen. Mycket snart kommer det att jäsa av ilska när den första chocken lagt sig. Förhoppningen är att det kan leda till en konstruktiv självrannsakan på alla beslutsnivåer, om det är vettigt att framöver fokusera så mycket på personbilstillverkning i dagens tappning med massproduktion i stora volymer.

Istället borde vi se att det finns ett enormt kunnande inom produktion som det är enormt viktigt att ta tillvara. I en framtid när transporterna väntas bli allt dyrare på grund av minskande tillgång på energi, är det en strategisk förmåga att kunna producera teknik på nära håll. Min bild är att vi kommer att använda bilar även i en tid utan fossila bränslen, men mycket mer selektivt och i färre antal. Det är helt orealistiskt att tro att vi kan ersätta hela dagens bilpark och köra lika mycket som idag men med nya bränslen. Det finns flera vetenskapliga beräkningar som visar att vare sig el eller biobränslen kan byggas ut i den omfattning som skulle behövas.

Kunskapen om resurssnål (lean) produktion är en av nycklarna till att lyckas med en omställning av biltillverkningen. Man behöver inte titta så långt bort för att få inspiration. Volvo Personvagnars gamla Uddevallafabrik, idag Pininfarina Sverige, tillverkar bilar i små serier med hög flexibilitet. Läs en intressant intervju med VDn som även tar upp lite om miljöaspekterna.

De framtida fordonen behöver också hålla väldigt länge, och vara tillförlitliga på dåliga vägar. Anledningen är enkel: Asfalt görs av olja. Dyrare olja ger mindre väg för pengarna. Allså fler potthål och grusvägar att vänta. (För övrigt urkorkat att dra igång gigantiska motorvägsprojekt på tio år i ett sådant perspektiv.)  Läs den här färska och mycket intressanta intervjun med Leif Östling, VD för Scania, om hur man bygger lastbilar som håller i 200 000 mil. Också mycket intressanta tankar om resurssnål produktion, svensk industriutveckling, varför Scania inte satsar i Kina med mera. Att han säger sig tro på åtta procents tillväxt om året är en annan sak, men det måste han väl säga för att ägarna ska bli nöjda…

På cykel i svenskt whiskylager. Foto Johan Olsson, Mackmyra Svensk Whisky

Jäser gör det också på många håll runtom i Sverige, där ett växande antal nya företag framställer öl och whisky av svenska råvaror. I Mackmyra, mellan Gävle och Sandviken, produceras sedan tio år svensk maltwhisky. Det intressanta med Mackmyra, förutom förstås den makalösa kvalitet som man lyckats åstadkomma, är att man har en stark inriktning på hållbarhet utan att egentligen prata så mycket om det.

Upplägget är att man investerar i ett eget whiskyfat, följer dess mognad genom årliga provsmakningar, och bestämmer själv när det är dags att tappa whiskyn på flaska, normalt efter 3 – 5 års lagring. Whiskyn är närproducerad ända från kornet, som växer i Mellansverige. (Visste du förresten att whiskytillverkarna i Skottland importerar mycket korn från Sverige.) I kombination med vatten från den lokala åsen gör man råsprit som man tappar på ekfat. Även här kan man välja fat av svensk ek från uthålliga bestånd. Faten lagras på fyra olika platser i Sverige, som på bilden ovan. Man får vara delaktig i många moment, att fylla fatet, provsmaka och så vidare.

På grund av framgången behöver man bygga ut och satsar nu på en whiskyby i Gävle. Det ska bli världens första miljösmarta destilleri som använder gravitationen, för att minimera energiförbrukande pumpar. Byggnaderna läggs i ett skogsparti och ska smälta in så att skogens naturvärden bevaras.

Därmed skapas en upplevelse som är så mycket mer än att hälla i sig billig sprit. I själva verket anar jag att engagemanget gör en mer återhållsam med dropparna så att man njuter med kvalitet istället för kvantitet. Kring verksamheten byggs också upp lokala arrangemang med övernattning, god mat, naturupplevelser med mera. Kort sagt en hållbar turism med korta resor för svenskar och andra nordbor.

På den vackra ön Gotland jäser det också. Gotland Whisky spänner bågen rejält och ska bli först med svensk, ekologisk maltwhisky. Efter fem års förberedelser är det snart dags att dra igång. Extra kul är att man startar i Sockerbruket i Romakloster, där en gång världens effektivaste sockerfabrik låg. Den effektiviteten betydde dock ingenting när danska nationella intressen kom in i bilden och lade ner alltihop.

Av korn görs även öl och det finns i nuläget cirka 40 lokala bryggerier i Sverige. Flera av dem producerar ekologiskt. Öl är en produkt som det egentligen är meningslöst att transportera långa sträckor. Den innehåller mest vatten och kan tillverkas lokalt nästan var som helst. Produktionen blir hållbar där det finns bra vatten och ren energi. Och det har vi ganska gott om i Sverige till skillnad från många andra delar av världen. Om du nyttjar dessa drycker så föreslår jag att du stödjer de äkta svenska tillverkarna.

På temat jästa produkter noteras också att de första ”klimatneutrala” vinerna lanseras. Detta innebär att man har gått igenom koldioxidutsläppen under hela kedjan ”från jord till bord” och minimerat eller kompenserat dem. Hur som helst kommer de från Chile. Det är alltid bra när man minskar resursförbrukningen, även om jag är skeptisk till separat klimatmärkning av livsmedel. Ett kaizen-tänk kring fossil energiförbrukning borde vara ett baskrav i alla miljömärkningar.

Med dessa ord tillönskar jag dig en skön, vit jul, kanske även i dryckesväg.