Julefrid, snö och lokalt klimat
Så blir det en vit jul i nästan hela landet. Det är förunderligt vad mycket det gör för julefriden. Hade förmånen att medverka i ett reportage i gårdagens GP på temat En hållbar jul och förhoppningsvis sprida lite mer julefrid.
En mycket trevlig reporter, Kristin Helgesson Svenske, och dito fotograf Jonas Lindstedt, tillbringade en förmiddag tillsammans med oss när vi lagade vegetarisk, indisk julmat i mammas kök, åt av maten och samtalade om julfirande, mat, miljö och hållbarhet. Texten finns tyvärr inte på nätet, men om du är prenumerant kan du ladda ner det som PDF (GP söndag 20 december 2009 del 3, sidan 70 – 73). Kristin förtjänar en stor eloge och en särskilt god julhälsning, ty det är första gången jag blivit intervjuad av en reporter som berättat så äkta så jag känt igen mig efteråt, och hållt sig noggrant till citat och fakta. Jonas också, som tog sig tid att följa med oss på en promenad efter skolan för att ta fina stämningsbilder.
På tal om snö och klimat så har SMHI en informativ sida som visar beräknade förändringar av den genomsnittliga temperaturen och nederbörden länsvis, jämfört med perioden 1961-1990. För vintrarna i Västra Götaland förutser man de närmaste tio åren en ganska stabil medeltemperatur mellan en och två grader över snittet, alltså mellan noll och en minusgrad, samtidigt som nederbörden håller sig 20 procent över snittet. Förhoppningsvis fler snövintrar att vänta de närmaste åren även om långtidsprognosen till år 2100 är att snön nästan försvinner från södra Sverige.
Toppmötet i Köpenhamn döms av många miljövänner ut som ett totalt misslyckande. Känslomässigt är det säkert så. Men efter att ha reflekterat något medan snöflingorna sakta faller, är jag inte lika säker på att det är ett totalt misslyckande innehållsmässigt:
För första gången har länder med stora och ökande utsläpp kommit överens om att göra ”något” och att redovisa sin åtgärder. Obama gjorde stor skillnad, tro inget annat. Läs det här rafflande blogginlägget från en anonym medlem av teamet ombord på Air Force One om hur mötets slutfas blev en riktig dörrfars, där ledarna från Kina, Indien, Brasilien och Sydafrika satt och kuckelurade i hemlighet när den gode Barack stormade in. Det är i mitt tycke helt rätt att länder som står för 85 procent av utsläppen försöker komma överens och hitta lösningar som fungerar i stor skala. Att deras mål är otillräckliga är förstås trist, men jag tror ändå att utsläppen kommer att dämpas genom den ohållbara hanteringen av ekonomi (överskuldsättning) och energi (beroende av fossilbränslen som sakta ebbar ut).
För det andra tycks länder med små och (förhoppningsvis) minskande utsläpp ha snackat ihop sig ordentligt. Enligt en frustrerad statsminister i SVT så har länder i Europa, Afrika och Asien förstått problemet och tar initiativ till ökad samverkan. Det är utmärkt, för i framtiden lär Europa behöva Nordafrikas solenergi på olika sätt, och kanske kommer vi också behöva ta emot människor som flyr från odrägligt klimat för att sysselsätta dem i jordbruket.
Hushållningssällskapet i Västra Götalandsregionen driver ett mycket förutseende projekt, Grön integration från jord till bord, där man lär arbetslösa invandrare att odla jorden i Sverige. Många av dem kan redan en hel del om hur man odlade i hemlandet, oftast med enklare medel än vad vi är vana vid. Ett utmärkt sätt att ta tillvara och förädla värdefull kunskap för framtiden. Det är ett exempel på smarta åtgärder för att försöka förbättra situationen på regional och lokal nivå. Det är ändå på den nivån som jobbet måste göras särskilt som FN-systemet visar sig alltför tungrott.
För de tredje så börjar många få upp ögonen för att det är orealistiskt med oändlig BNP-tillväxt till varje pris. Inte minst statsministern vars klarspråk säkert förvånade många. Förhoppningsvis blir detta ett rejält avstamp för hållbar utveckling där vi satsar på att höja kvaliteten framför kvantiteten. Att byta fokus från BNP till hållbarhet betyder inte att näringslivet ska stanna av, tvärtom behövs enormt mycket innovation och utveckling för att skapa morgondagens nödvändiga förbättringar.
Hej Ivan!
Håller med om att hållbar utveckling är mer intressant än ökad BNP. Någonstans måste man börja fundera på livskvalitet för alla och inte för några få… dessutom att livskvalitet inte handlar om prylar i allmänhet utan andra faktorer.
Jag skulle t ex önska mer tid över till mig och min familj, alltså mindre arbetstid. Jag hoppas att jag kan prioritera om så småning om och gå ner i tid…
And by the way:
Och vi som inte är prenumeranter… hur ska vi få ta del av detta mysiga julreportage?
Ha en vit jul!
Jag håller med Wannabebondjäntan. Lägg ut PDFen så vi får se!
Vad beträffar Köpenhamnsmötet så är jag heller inte övertygad om graden av fjasko. Det är ju bättre att det får ta lite tid än att det blir ett urvattnat avtal. Å andra sidan så känns det som det brister regält i viljan hos många av världens politiker. Jag tror som tidigare (http://www.miljoutmaningen.se/?p=552)att vi måste ställa upp bakom våra politiker och visa att vi visst kan tänka oss radikala beslut och att det är vad vi förväntar oss. Om dom inte har en oppinion i ryggen vågar dom helt enkelt inte fatta dom beslut som måste fattas.
Tack Bondjäntan och Loranga för feedback.
GP:s copyright förhindrar tyvärr att jag publicerar kopior av artikeln online.
Angående era svar så tror jag att det är viktigt med föregångsländer som vill gå snabbare fram än flertalet. Sverige har goda förutsättningar att bli ett sådant land.
Grattis till artikeln Ivan! Vad roligt att din familjs engagemang blir uppmärksammat! Syns att artikeln inte finns på nätet, det hade varit jätteroligt att läsa den
Tack Tant Ekologisk! Efter julledigheten ska jag undersöka om jag kan ordna artikeln till et utan att bryta mot lagen.
Håller med.
Jag har svårt att se att omställning till ett hållbart samhälle skulle vara hindrande. Tvärtom borde det generera en mängd heliga, välsignade arbetstillfällen.
En omställning kräver ingenjörer, samordnare, programmerare, konsulter, utvecklare, lärare…listan kan göras hur lång som helst.
Och varför skulle det gå med förlust för företagen? En gradvis omsällning och många borde kunna fortsätta gå med den allsmäktiga vinsten.
Det går faktiskt att omskola anställda. Klarar man att borra efter olja så klarar man sannolikt att borra ner ett bergvärmerör också.
Jag tror dessutom att det är viktigt att ta vara på människors kunskaper och drivkrafter; något som jag anser att det görs på tok för lite i samhället idag.
Tack Ekomuppen! Så sant, så sant, motivation är A och O för att åstadkomma förändring. Ingenjörer och forskare kan fås att utveckla missiler likväl som mediciner eller miljövänlig teknik. Moral, etik och synen på vad dom är meningsfullt styr vilket. Det är därför som arbete med inre utveckling är en väsentlig komponent av hållbar utveckling.
God fortsättning!
Ivan