Ibland är bagarn lat och snål

Varje vecka bakar jag en omgång bröd som blir veckans dagliga. Precis som Lantmännen tycker jag att bakning är lite av självterapi. I stort sett skiftar jag mellan två brödtypet: ett halvgrovt bröd på sammalt dinkel och ett grovt på rågsurdeg och vete med honung. Mera sällan bakas grovt rågbröd av dansk typ. Varierar olika kryddor och fröer för att få omväxling. Brödformen väljs däremot efter dagens ambitionsnivå. Är den låg så blir det formbröd, annars skurna bröd eller, om ambitionen är på topp, trillade rundstycken med frö ovanpå.

Idag var attityden osedvanligt avslappnad och jag skar därför helt enkelt degen i tre delar, vek ihop varje degklump lite hjälpligt och la upp på plåt. Innan gräddning skar jag några raska snitt över degen.

Nog blev jag överraskad av det goda resultatet (och det har hänt förr). Visst liknar det två schweiziska Bauernbrot och en äkta fransk Bâtard…. Den lates tumregel ”less is more” har tydligen makt över brödet också.

Har senaste året varierat maten med olika sorters bönor och denna gång var det adzukibönor som stod på menyn. Det blev en rejäl mängd efter blötläggning och kok, och jag drog mig till minnes att japanerna gör godis av dessa små söta, bruna bönor.

Lite överblivna fikon och nötter från jul åkte ner i matberedaren tillsammans med adzukibönorna, agavesirap, carobpulver, havregryn och en dutt kanel. Med en matsked matolja en perfekt konsistens att kavla ut och skära i små rutor som jag doppade i kokos.
Resultatet blev även den här gången överraskande bra. Som chokladbollar fast billigare, nyttigare och godare. Rena proteinbomber. Perfekt för en frugal bagare/motionär.