På en banvall nära dig
I Sverige finns det gott om gamla banvallar där tågen sedan länge slutat gå. Cykelidag tycker förstås det vore trevligt om det kunde köras tåg på den räls som finns. Men i många fall är rälsen bortforslad eller i alltför dåligt skick, och kvar finns en upphöjd grusbädd som sakta växer igen av gräs och sly. Sådana grusbäddar är utmärkta som vägbankar för cykelbanor, som kan anläggas till mycket låg kostnad. (De är förstås för smala för att kunna bli bilvägar utan breddning.)
En sådan banvall finns mellan Trollhättan och Vänersborg, två städer som egentligen ligger på lagom pendelavstånd för cykel. Idag får man cykla en omväg men eftersom banvallen i princip följer fågelvägen så skulle den göra det möjligt att cykla centrum till centrum på 30 minuter. Det saknas endast 3,6 kilometer cykelbana på banvallen. Större delen, drygt åtta kilometer, är redan klara.
Cykelfrämjandet driver en kampanj för att få de två kommunerna att asfaltera och göra i ordning banvallen. Cykelidag vill gärna stödja detta med ett blogginlägg. Om du bor eller har anknytning till Fyrbodal, sprid gärna deras argument till bekanta och politiker för att trycka på. Här nedan är deras argument. Har du själv någon gammal banvall i din kommun som borde rustas upp till cykelbana?
- Det är viktigt att göra i ordning banvallen nu. När trafikproblemen uppstår i höst när Stallbackabron delvis stängs av, så söker pendlarna alternativ. Finns inte ett bra cykelalternativ, så väljer man kanske att ta bilen över Klaffbron i Trollhättan eller över Vänersborgs centrum/Vargön. Med åtföljande trafikproblem och miljöbelastning. När man väl vant sig är mönstret etablerat och svårare att ändra.
- Vägverket anger att det kan bli upp till 30 minuters kö vid rusningstid. Det är precis vad det skulle ta ”från torg till torg” på en cykelväg via banvallen, med en modern cykel eller med en el-cykel. Visst är det bättre att cykla i 30 minuter än att stå i bilkö samma tid? Både för miljön och hälsan! 30 minuter är också en avgörande gräns för cykelpendling. Tar det längre tid minskar antalet snabbt.
- Banvallen är det överlägset bästa alternativet för cykelpendlare – kortast, minst backar, vindskyddat och i sin helhet cykelväg. (Övriga alternativ på västra sidan av älven går delvis bland biltrafik)
- Av banvallsalternativet finns redan 8,8 km som cykelväg. Återstår 3,6 km banvall, som torde vara den absolut billigaste cykelväg man kan bygga. Allt underarbete är ju redan gjort – bara ytbeläggning återstår. En fullt acceptabel början vore ”cykelbart grus”, asfalt och belysning kan komma senare.
- Av de 3,6 km som fattas har Vänersborgs kommun förklarat sig villig att iordningställa 1,0 km, som ligger på den kommunens mark. Återstår bara 2,6 km på Trollhättans mark. Kom överens!
- Västra Götalands-regionen har 37 miljoner avsatta för cykelvägar, för angelägna cykelprojekt. Sök pengar!
- Trollhättan har tillsammans med Borås utsetts till kampanjstäder för cykling av Trafikverket. Att skapa den bästa möjliga pendlingsförbindelsen mellan Trollhättan och Vänersborg vore väl den bästa möjliga åtgärden för en kampanjstad? Kampanjer lyckas säkert bättre om det finns bra möjligheter att cykla!
- Potentialen är mycket stor: 5.500 personer pendlar till Trollhättan från Vänersborg, 1.700 pendlar från Trollhättan till Vänersborg. Majoriteten åker bil, men bensinen blir allt dyrare.
- Trollhättan är en växande ”studentstad” och i sådana cyklar man mycket. Dessutom finns Högskolecentrum i Vänersborg och det finns säkert många studenter som delar sina studier mellan orterna.
- En undersökning om cyklandets effekter har gjorts i Norge. Den visar att varje investerad krona i cykelvägar ger 4-5 kronor tillbaka. Att iordningställa banvallen till cykelväg skulle med stor sannolikt vara den för närvarande bästa investeringen för att uppnå Cykelfrämjandets devis Hälsa, Säkerhet och Miljö!
- Till sist ett argument som finns i Cykling nr 2, uttalat av cykelförsäljaren/vd:n Niels Holme Larsen, som säger att han aldrig haft syftet att rädda miljön och klimatet med sina cyklar: ”Ingen kund har någonsin kommit in i min butik och sagt att de cyklar för att stoppa klimatförändringarna. Vanligt folk vill ha praktiska lösningar på sina vardagsproblem. De cyklar för att det går snabbare, är billigare och eftersom de gillar det.” Så det är dags att ge dem det!

Säröbanan, som stängdes i slutet av sextiotalet, gjordes sedemera om till cykelbana. I mitten av nittiotalet cykelpendlade jag från Örgryte till Särö på denna cykelbana och min erfarenhet av det är att den skär terrängen bra med få skarpa kurvor. Dessvärre åtföljs den, som många andra banvallar nära eller i tätorter, av en trafikerad väg vars påfartsvägar ofta skär cykelbanan. Detta ger en start-stopp cykling som är ganska tröttsam. I detta fall hade det nog behövs planskilda korsningar på många ställen, vilket naturligtvis drivit upp anläggningskostnaden, och det kunde ha varit bättre att planera en cykelbana längs ett annat stråk.
Sant Erik, i fallet Säröbanan är nog grundproblemet att man skurit igenom den så mycket och så länge utan större eftertanke. Att gräva ner den i tunnlar under korsningarna blir förstås dyrt och ger en sämre cykelrytm också. En annan lösning är trafikljus med grön våg kring 30 km/h. Då kan snabba och långsamma cyklister anpassa farten till 30/15/7,5 och slippa de många stoppen.
Det fina med banvallen mellan Trollhättan och Vänersborg är att den var i bruk tills helt nyligen och tågtrafiken var intensiv. (Järnvägen är numera flyttad, och till dubbelspår i en tunnel) Det innebär att den här banvallen har planskilda korsningar för alla stora vägar – det finns bara några få vägar till enskilda fastigheter som korsar – helt ofarliga. Kan med andra ord bli en mycket snabb cykelväg! Och ingen annan väg är kortare!
Ibland fattar man inte varför problem ska vara så svårlösta och ta så lång tid, när det i själva verket är enkelt. Det är en egenhet människor har, att göra hinder större än vad de är.